Den finländska företagshälsovården har länge varit en framgångssaga som främjar den arbetsföra befolkningens hälsa och välbefinnande. Arbetstagarens arbetsförmåga och betydelsen av att upprätthålla den ökar i takt med att välståndet och välbefinnandet ökar i samhället. Det är dock svårt att påvisa företagshälsovårdens olika tjänsters och andra välbefinnandetjänsters effektivitet utan data.
Företagshälsovårdens stora mångfald
Den nuvarande diskussionen om företagshälsovårdens ställning i samband med social- och hälsovårdsreformen är brokig. I den allmänna diskussionen talar man om företagshälsovården som en konstant – en person antingen har eller inte har tillgång till företagshälsovårdens tjänster beroende på personens arbetssituation. Detta allmänna konstaterande är dock missvisande eftersom företagshälsovårdens innehåll och omfattning varierar mycket mellan olika företag. Även termen ”lagstadgad företagshälsovård” får olika betydelse på olika arbetsplatser beroende på exponeringsfaktorer och de anställdas behov. Därför betyder den lagstadgade företagshälsovården olika saker för en varvsanställd och en anställd inom IT-branschen. Det är alltså skäl att fundera på hur man anskaffar nyttiga tilläggstjänster och utvidgar företagshälsovårdens basinnehåll. Ur arbetsgivarens synvinkel ska företagshälsovården alltid ta hand om de anställda samt delta i skapandet av en positiv uppfattning om arbetsgivaren.
Effektivitet eller konkurrensfördel?
Företagshälsovårdens effektivitet blir allt viktigare. Bör företagshälsovårdens innehåll utvidgas på basis av fakta för att vi ska kunna maximera dess effekter, eller borde man se den som en personalförmån och till och med en konkurrensfaktor i rekryteringen av arbetskraft? En omfattande företagshälsovård kan ses som arbetsgivarens konkurrensfördel eller extra omkostnad på samma sätt som kultur- eller motionssedlar. Ofta bedömer man företagshälsovården och därtill hörande hälsovårdstjänster mera kritiskt än andra personalförmåner.
Effektiv företagshälsovård betonas speciellt när ekonomin avmattas. När ett företag granskar sina kostnader och funktioner lyfts även ledningen av arbetsförmågan och satsningar på arbetshälsa upp som ett granskningsobjekt. Då är det speciellt viktigt att företagshälsovården och försäkringsbolagen tillsammans stödjer arbetsgivarens beslutsfattning med rätt information.
Det är viktigt att arbetsgivarna förstår vad målet med investeringarna i upprätthållandet av arbetsförmågan är – vill man skapa en positiv bild av arbetsgivaren eller uppnå effektivitet?
Identifiering och hantering av riskfaktorer som stöd för arbetsförmågan
I och med social- och hälsovårdsreformen befinner sig även företagshälsovårdens roll i förändring. Den traditionella granskningen av en arbetsrelaterad försämring av arbetsförmågan eller yrkessjukdomar är viktig, men inte avgörande. Kanske lika viktig är skrivelsen i lagen om företagshälsovård som ålägger arbetsgivaren att hålla sig informerad om arbetstagarens arbetsförmåga.
Ur ett bredare perspektiv påverkas arbetsförmågan även av alla folksjukdomar och hälsopåverkande faktorer. Till exempel orsakar en försämring av arbetsförmågan på grund av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes kostnader för arbetsgivaren, om det är frågan om en permanent förlust av arbetsförmågan. Därför håller sig en klok arbetsgivare informerad om sin egen personals största riskfaktorer och erbjuder hjälp att råda bot på dem i ett så tidigt skede som möjligt. Å andra sidan spelar också sjukvård i rätt tid i en avgörande roll.
Betydelsen av sjukvård i rätt tid belyses av forskningen om vård av patienter som fått en hjärtinfarkt. Enligt undersökningen får 40 % av patienterna som fått en hjärtinfarkt en förnyad infarkt eller avlider inom fem år från hjärtinfarkten. Endast 10 % av dessa patienter som fått en hjärtinfarkt undergår en kolesterolbalanserande kontroll. Kolesterolkontroll är en av de viktigaste faktorerna i förebyggandet av en förnyad infarkt och upp till 30–50 % av de förnyade infarkterna skulle kunna förebyggas med rätt vård.
Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de största orsakerna till sjukpensionering och innebär betydande påverkan på arbetsgivarens kostnader. Motsvarande exempel kan påvisas bl.a. i fråga om diabetes och viktkontroll för att inte tala om vård av mental hälsa.
Satsa rätt på arbetshälsa och företagshälsovård
Faktabaserat beslutsfattande är nyckeln till effektiv företagshälsovård som gynnar både arbetsgivare och arbetstagare. En sakkunnig företagshälsovårdspartner hjälper ditt företag att justera satsningarna på arbetshälsa och företagshälsovård rätt.
Hur granskar man satsningarna på personalen i ditt företag med tanke på det nuvarande ekonomiska läget?
Lasse Parvinen, Pihlajalinna Utvecklingschef
I artikeln har man använt sig av forskning kring hjärtinfarktpatienter år 2022.
Hela undersökningen kan läsas på engelska här.