Det kan förekomma missförstånd, konflikter och även mobbning i arbetsgemenskaper. Dessa fenomen har långtgående konsekvenser. Om dessa situationer inte identifieras i tid kan konsekvenserna visa sig som sjukfrånvaro, störningar i produktiviteten, personalomsättning och långvariga problem i arbetsgemenskapen.
Ansvaret för förebyggande, utredning av situationerna och de korrigerande åtgärderna ligger hos arbetsgivaren. Företagshälsovården ger stöd i problemsituationer med sakkunskap, hälsovård och samarbete i vardagen.
Vad är mobbning på arbetsplatsen och hur identifierar man mobbning?
Mobbning på arbetsplatsen är ett av de skadligaste fenomenen i en arbetsgemenskap. Mobbning på arbetsplatsen är upprepad, långvarig negativ bemötande av en eller flera arbetskamrater – till exempel kränkningar, ringaktning och social exkludering.
Alla konflikter är dock inte mobbning. Till exempel användning av arbetsgivarens direktionsrätt, meningsskiljaktigheter i arbetsgemenskapen, osäkerhet vid en förändringssituation, problemhantering, motiverade disciplinära åtgärder eller bedömning av arbetsförmågan när detta har diskuterats med den anställda på förhand är inte mobbning på arbetsplatsen. Oftast handlar den förmodade mobbningen egentligen om något helt annat.
När är det fråga om mobbning och när är det fråga om missförstånd? Läs mer om ämnet ur perspektivet för företagshälsopsykologen – Mobbning på arbetsplatsen är inte alltid vad det verkar.
Företagshälsovården ska inte lösa tvister på arbetsplatsen. Företagshälsovården ger stöd till arbetsgivaren och parterna i tvisten så att de kan komma fram till en lösning. Företagshälsovården ger stöd till parterna ur ett hälsoperspektiv. Utredning av eventuell mobbning är inte bara en hälsorelaterad fråga. Utredningar kan också förknippas till exempel med juridiska och ekonomiska faktorer som ledningen ska ta hänsyn till. Företagshälsovårdens roll är att vara en opartisk sakkunnig som ger stöd i kartläggningen av situationen, lämnar sin expertbedömning till arbetsgivaren och ger stöd både till enskilda personer och chefer.
Förekomsten och konsekvenserna av mobbning på arbetsplatsen
Enligt arbets- och näringsministeriets Arbetslivsbarometer (2021) har 29 procent av löntagarna lagt märke till mobbning från arbetskamraters sida och 18 procent mobbning från chefernas sida. Enligt en medlemsenkät som Specialister och Chefer ASIA rf genomförde år 2024 har var åttonde chef, 13 procent, upplevt mobbning på arbetsplatsen under de senaste tre åren.
Konsekvenserna av mobbning avspeglas i hela arbetsgemenskapen. På individnivå orsakar mobbning ångest, sömnlöshet, depression eller andra hälsoproblem. Långvarig mobbning kan leda till minskad arbetsförmåga eller till och med arbetsoförmåga. På organisationsnivå innebär mobbning alltid en minskning av den psykologiska tryggheten och kan komma fram som minskat engagemang och ökad sjukfrånvaro. Mobbning ökar också risken för långvariga konflikter.
Lagen förpliktar arbetsgivaren att ingripa i mobbning
Enligt arbetarskyddslagen och diskrimineringslagen ska arbetsgivare ingripa i mobbning utan dröjsmål. Om en anställd informerar arbetsgivaren om att hen anser sig vara utsatt för mobbning ska arbetsgivaren utreda situationen snabbt och opartiskt.
Ansvarsfull personalledning stödjer sig dock inte enbart på lagen, utan bygger också på värderingar och en vilja att skapa en trygg arbetsmiljö. Chefer och HR ska stärka en god diskussionskultur på arbetsplatsen och identifiera tidigare tecken på anledningar till oro.
Hälsobedömning och stöd i konfliktsituationer
I svåra konfliktsituationer på arbetsplatsen är den anställdas första kontakt ofta den egna utsedda företagshälsovårdaren. Företagshälsovårdaren upprättar en bedömning om ärenets framskridande både för individerna och till exempel om ledningens stödbehov.
I svåra situationer ger företagshälsovården stöd i synnerhet till ledningen, men också till de anställda. Chefer och HR kan få handledning och rådgivning av företagshälsovårdens experter i hur man ska gå vidare i ärendet och hur den känslomässiga belastningen kan behandlas i organisationen. Vid konflikter har medling i arbetsgemenskapen erbjudit en värdefull inlärningsupplevelse och lättnad, och ärendet har inte eskalerat till upplevd mobbning.
Avsikten är inte att hitta skyldiga parter, utan att återställa arbetsgemenskapens funktionsförmåga.
Företagshälsovårdens roll i en god psykosocial arbetsmiljö
I bästa fall är företagshälsovården delaktig i arbetsplatsens vardag redan innan det uppstår problem. När man redan är bekant med experterna vid företagshälsovården är det lättare att vända sig till dem om atmosfären på arbetsplatsen försämras och interaktionen fungerar dåligt.
Företagshälsovården ger stöd både till individer och organisationsledningen med sin expertis inom utveckling av arbetsgemenskaper, coachning av chefer och hantering av utmanande situationer.
Pihlajalinna Företagshälsovårds experttjänster hjälper till att stärka den psykosociala arbetsmiljön, förebygga konflikter och återhämta sig från belastning.
En trygg arbetsgemenskap är resultatet av ett medvetet arbete
Förebyggande av mobbning är en del av ledningen av arbetsförmågan. Kartläggningar, utbildningar och coachning av chefer bör ingå i arbetsplatsens årsklocka. Pihlajalinna Företagshälsovård kan stödja denna helhet och bedöma åtgärdernas hälsoeffekter på lång sikt.
Tillsammans med kunderna utvecklar vi lösningar som stödjer både individernas och hela organisationens välbefinnande.
Pihlajalinnas servicechef för företagshälsopsykologi Susanna Paarlahti har varit sakkunnig för artikeln.
Vill du utveckla interaktionen i din arbetsgemenskap och förebygga konfliktsituationer? Den psykologiska tryggheten i arbetsgemenskapen kan stärkas med Pihlajalinna Företaghälsovårds tjänster. Kontakta ditt företagshälsovårdsteam för mer information!
Läs även