Psykologisk säkerhet på arbetsplatsen är en central faktor som främjar såväl de anställdas välbefinnande som företagets resultat. Men hur skapas denna säkerhet och hur hjälper den de anställda att klara av arbetslivets utmaningar och förändringar? Forskning i Finland och utomlands visar att uppbyggandet av psykologisk säkerhet inom arbetsgemenskapen är möjligt och viktigt.
Psykologisk säkerhet är allas ansvar
Vi skapar en kultur av psykologisk säkerhet tillsammans. Skapandet av den är inte en människas ansvar, utan något hela arbetsgemenskapen deltar i. Delat förtroende och respekt i det dagliga arbetet skapar psykologisk säkerhet. Vi kan själva stärka denna säkerhet på många sätt, genom att visa respekt, uppmuntra till öppen diskussion, dela egna erfarenheter och ge utrymme för möten, lyssnande och respons. Det är också viktigt att det inom arbetsgemenskapen är tillåtet att göra fel. Att chefen och ledningen föregår som exempel spelar en viktig roll i detta.
Psykologisk säkerhet betyder inte att vara av samma åsikt om allting. Den ger snarare utrymme för konstruktiv diskussion och olika synpunkter, även då när det handlar om svåra frågor. Även om det kan kännas besvärlig att tala om svåra saker är det en färdighet som vi alla kan utveckla. Fastän psykologisk säkerhet ger utrymme för misslyckanden och experiment är det ändå viktigt att på ett ändamålsenligt sätt ingripa i klara förseelser – detta stärker säkerheten inom gemenskapen ytterligare. Den psykologiska säkerheten kan utvecklas på många sätt, men det kräver kontinuerliga gemensamma insatser inom arbetsgemenskapen.
Forskning stöder betydelsen av psykologisk säkerhet
Man har forskat i psykologisk säkerhet i olika arbetsgemenskaper. Till exempel inledde Google år 2012 Aristoteles-projektet, vars resultat publicerades 2016. Projektets största rön var att de mest framgångsrika teamen hade en gemensam nämnare: psykologisk säkerhet. Även Amy Edmondson, professor vid universitetet Harvard, har i sin forskning observerat att psykologisk säkerhet utgör grunden för att vårdpersonalen lyfter fram missförhållanden i samband med patientsäkerheten. I Edmondsons forskning lyfte de bästa teamen fram fler missförhållanden, men hon observerade att dessa team inte gjorde fler fel, utan de lyftes fram mer öppet. I teamen med en kultur av öppenhet rapporterades vårdfel på eget initiativ utan rädsla för de konsekvenser felen kan ha för en själv.
Grunden för psykologisk säkerhet är rättframhet, vars mål är att alla ska bli hörda om de så önskar och att man ska kunna tala om saker utan rädsla för negativa konsekvenser. Då behöver man inte vara rädd för att göra fel, men man behöver inte heller dölja sina framgångar, och respons kan ges på ett konstruktivt sätt. Till psykologisk säkerhet hör också att man kan be om hjälp och få hjälp av sina kolleger.
Man har också lagt märke till att framgångsrika team byggs upp kring följande faktorer:
- det råder ett stark förtroende inom teamet
- konflikter hanteras på ett konstruktivt sätt
- den anställda känner ansvar för sina egna och teamets uppgifter
- man förbinder sig till de gemensamma målen.
Varför lönar det sig att satsa på psykologisk säkerhet?
Den psykologiska säkerhetens effekter avspeglas i olika delområden av arbetslivet. I Finland har man forskat i sambandet mellan arbetslivets kvalitetsfaktorer och företagets kostnader och produktivitet, och psykologisk säkerhet har konstaterats vara i linje med dessa faktorer. Arbetslivets kvalitet påverkar bland annat sjukfrånvaron, personalomsättningen, arbetseffektiviteten, verksamhetens resultat och engagemanget.
När det råder en känsla av samhörighet i arbetsgemenskapen och förhållandena är trygga har detta en positiv inverkan på personalen, kunderna och slutligen även företagets resultat. Att sörja för en grundläggande psykologisk säkerhet är särskilt viktigt i undantagssituationer och under förändringar, såsom samarbetsförfaranden. Det lönar att satsa på psykologisk säkerhet också när målet är en innovativ och resultatrik företagsverksamhet som överträffar kundens förväntningar.
Vi tar hand om arbetsgemenskapens välbefinnande
Pihlajalinnas företagspsykologer står till ert förfogande om ni inom ert företag vill stärka den psykologiska säkerheten. Vi kan till exempel tillsammans planera en tillräcklig och fungerande växelverkan och kommunikation för att genomföra förändringarna, liksom även övriga stödåtgärder för hela förändringsprocessen.
De välbefinnandetjänster som ingår i avtalet om företagshälsovård kan alltid kontrolleras i kundorganisationens verksamhetsplan. Om du har rätt att upphandla tilläggstjänster till din organisation kan du fråga ert företagshälsovårdsteam om en lämplig expert för din organisation.
Aromäki-Stratos Anu, Företagspsykolog
Astrén Sanna, Företagspsykolog
Kaarlela Anu, Företagspsykolog
Cavén Sini, Företagspsykolog
Läs mer:
Pelotta töissä – psykologinen turvallisuus työyhteisössä | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi). På Arbetshälsoinstitutets webbplats hittar du också påståenden som du kan använda för att reflektera kring nivån på säkerheten i din arbetsgemenskap: Mitä on psykologinen turvallisuus? | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi). Du kan läsa mer om ämnet också på webbplatsen mieli.fi: Psykologinen turvallisuus lisää koettua työn merkityksellisyyttä ja vähentää työperäistä uupumusta etätyössä – MIELI rf
Clark, T. R. (2020). The 4 stages of psychological safety. Defining the Path to Inclusion and Innovation. Berrett-Koehler Publishers, Inc.
Edmondson, A. (1999). Psychological Safety and Learning Behavior in Work Teams. Administrative Science Quarterly, 44(2), 350-383. https://doi.org/10.2307/2666999
Kesti, M. (2014). Henkilöstövoimavarat tuottaviksi. Finanssi- ja vakuutuskustannus Oy.
Kesti, M. Työelämän laadun (QWL) ja talouden symbioosi: Avain yrityksen menestykseen. Från webbplatsen: markokesti.wordpress.com.
New York Times 25.2.2016: What Google Learned From its Quest to Build the Perfect Team (Charles Duhigg)
https://www.nytimes.com/2016/02/28/magazine/what-google-learned-from-its-quest-to-build-the-perfect-team.html