Inom arbetslivet i Finland finns fortfarande en gammal enspårig attityd till arbetsoförmåga som beror på sjukdom. ”Kom på jobb först när du är i skick” brukar man säga, och sådan är kulturen. När arbetstagarens arbetsförmåga är sämre på grund av sjukdom eller men, har hen ofta kvar en del av sin arbetsförmåga och kunde jobba med andra arbetsuppgifter.
Med ersättande arbete avses att arbetstagaren tillfälligt utför annat arbete än de normala arbetsuppgifterna eftersom hen på grund av sjukdom eller olycksfall inte har tillräcklig arbetsförmåga för sina vanliga arbetsuppgifter. Ersättande arbete är ett alternativ till sjukfrånvaro.
Ofta finns det ogjort arbete på en arbetsplats. Genom att se på situationen kreativt och fördomsfritt kan man hitta en bra och meningsfull lösning. Hur länge det ersättande arbetet pågår bestäms efter behov och detta kan variera väldigt mycket, men det är avsett som en tillfällig lösning och ett alternativ till sjukfrånvaro eller när återhämtningen framskridit.
Det ersättande arbetet måste passa arbetstagarens kunnande och fysiska förutsättningar. Arbetssäkerheten ska vara god i det ersättande arbetet. Arbetstagarens försäkring för olycksfall i arbetet är i kraft när arbetstagaren utför ersättande arbete samt om arbetstagaren avbryter sin sjukfrånvaro och återvänder till arbete tidigare än planerat.
Lösningar på utmaningar genom samarbete
När det gäller ersättande arbete uppstår ofta diskussionen om huruvida det är obligatoriskt för arbetstagaren och huruvida en överenskommelse om detta behövs i kollektivavtalet. Utgångspunkten är att en arbetstagare som har ett arbetsförhållande har förpliktelse att arbeta och arbetsgivaren ska betala lön.
Enligt arbetsavtalslagen har den som är borta från jobbet på grund av sjukdom rätt till lön under sjukdomstiden. Enligt sjukförsäkringslagen förutsätter man att en person som får sjukdagpenning på grund av sjukdom inte klarar av sitt eget arbete eller jämförbart arbete. Ur ett arbetsjuridiskt perspektiv har arbetsgivaren rätt att förordna arbetsuppgifter som passar arbetstagaren och arbetstagarens arbetsförmåga. Den bästa lösningen uppnås genom att arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om arbetsarrangemangen. Om det finns vilja och god praxis på arbetsplatsen, kan arbetet utformas mellan arbetstagaren och chefen utan att företagshälsovården är med.
Samarbete är det bästa för alla
På arbetsplatsen kommer man överens med olika parter och med företagshälsovården om en bra och fungerande modell för ersättande arbete och detta diskuteras i samarbete. Praxis med ersättande arbete har fördelar för både arbetstagare och arbetsgivare. Arbetstagaren lär sig nya färdigheter och arbetssätt genom de nya arbetsuppgifterna i det ersättande arbetet. För ersättande arbete betalas lön som är bättre än den sociala förmånen. Att vara ute i arbetslivet är något som i sig är bra för hälsan. Ur nationalekonomisk synpunkt är allt arbete – även en mindre arbetsinsats- bra för produktiviteten och lönsamt jämfört med att en person inte alls arbetar.
Företagshälsovårdens roll när det gäller ersättande arbete:
- Planerar tillsammans med arbetsplatsen de praktiska arrangemangen som gäller det ersättande arbetet
- Vid bedömningen av arbetsförmåga bedöms alltid om arbetstagaren klarar av ersättande arbete.
- Uppgör en beskrivning av begränsningarna som gäller arbete, vilket slags arbete arbetstagaren klarar av trots sjukdomen, utan att återhämtningen eller hälsotillståndet äventyras.
Arbetsgivaren är ansvarig för att:
- Upprätta beskrivningar av förfaranden och praxis för anvisningarna som gäller sjukfrånvaro.
- Välja ersättande arbete bland alternativen.
- Arbetstagarnas representanter kommer överens om en modell för ersättande arbete. På så vis undviker man missuppfattningar och missbruk kring förfarandet.
- Se till att det ersättande arbetet är meningsfullt och motsvarar arbetstagarens kunnande.
- Vid behov kontakta arbetstagaren och företagshälsovården.
- Erbjuda coachning för chefer, för att införandet av modellen ska lyckas bra. Vid coachningen går man igenom det ersättande arbetet i praktiken samt motiveringar för det extra chefsarbetet på grund av det ersättande arbetet.
Förväntningar på arbetstagaren gällande ersättande arbete
- öppen och aktiv attityd till ersättande arbete
- samtycke till eventuellt ersättande arbete
- kontakta chefen och företagshälsovården vid behov samt om situationen förändras under det ersättande arbetet.
Tuomas Kopperoinen, specialistläkare inom företagshälsovården, utvecklingsöverläkare