Människan är skapad att röra på sig och alltför mycket stillasittande sliter på kroppen. Men kommer du ihåg hur det känns i kroppen när du är utvilad och har återhämtat dig? Om inte, skulle det vara på tiden att stanna upp?
Entusiasmen att hålla motionslöften man gjort vid årsskiftet kan avta innan man är inne i mars. Kanske just för att man har börjat motionera med gasen i botten.
Motion som stresslindrare
Motion ses ofta som en stresslindrare. Det är den också i lämpliga doser. Dessutom kan personer med god fysisk kondition hantera psykisk stress bättre än personer med dålig kondition.
Ibland glömmer man bort att också motion stressar kroppen. Kroppen tacklar detta genom att göra kroppen starkare för att den ska klara av den fysiska belastningen. Detta förutsätter dock att kroppen ges en chans att bli stark, med andra ord tid att återhämta sig före följande belastning. I vardagen kan man märka denna utveckling i att det blir lättare att gå i trappor utan att bli andfådd eller att man kan träna med större tyngder på gymmet och att sinnet är vaket.
Överbelastning
Vi människor är komplexa helheter, inte maskiner som arbetar i jämn takt. En maskin som inte är i skick kan repareras eller bytas ut. Det är betydligt svårare att låta reparera en mamma eller pappa som inte är i skick.
Belastning beror på såväl fysiska som psykiska faktorer. Den psykiska belastningen ökar av till exempel ständig brådska, samordning av tidtabeller, stress på jobbet, svåra relationer och till och med brist på motivation i fråga om till exempel arbetsuppgifter.
Vår kropp kan inte skilja på källorna till belastningen (stressen), utan både den psykiska och fysiska stressen upplevs på samma sätt. För mycket belastning (både psykisk och fysisk) i förhållande till återhämtningen leder till ett överbelastningstillstånd.
At belasta en trött kropp och ett utmattat sinne med tung träning leder till ett ännu tröttare tillstånd, ett överbelastningstillstånd. Symtomen kan vara till exempel humörsvängningar, ändlös trötthet, ständig muskelvärk och återkommande influensa, och ibland även symtom som det inte finns någon orsak till.
Motion enligt situationen
När man är utmattad kan det hända att soffhörnet lockar mer än tanken på att gå ut och motionera. Kroppen behöver dock underhåll trots att man är trött; lätt motion, till exempel en promenad i naturen och kroppsvård (såsom stretchning) är det man kallar återhämtande åtgärder. Poängen är dock hur jag ska motivera mig själv att utföra dessa åtgärder för att underhålla kroppen? Då lönar det sig att dra sig till minnes det känslotillstånd man vill återfå.
Rytm i livet
Gympa här, yoga där, körövning någon annanstans, arbete därtill och hushållsarbete utöver det. Utöver de egna sysslorna hör det till en plikttrogen förälders skyldigheter att skjutsa barnen till hobbyer, helst flera sådana.
Försöker du vara en överpresterare, perfekt, ett energiknippe utan like? Eller blir du bara lätt intresserad av allt nytt och vill pröva på allt som livet har att erbjuda?
För idrottare är det centrala i träning med toppform som mål att skapa en rytm i träningen. Detta borde också alla som motionerar och alla som är i arbetslivet komma ihåg. Kroppen och psyket måste få en möjlighet att återhämta sig. Att skapa rytm i dagen med pauser och att skapa rytm i veckan med vila och motion är ett sätt att uppnå detta. Unna dig själv och din familj en dag då ni inte gör någonting, eller en dag då ni bara gör saker ni vill göra. När hobbyer man tycker om börjar kännas stressande är det dags att fundera på vad som kunde få en att må bra.
Vad gör du för ditt eget välbefinnande idag?
Programmet Digiterveys® erbjuder metoder för återhämtning och självstyrning som stöd för välbefinnandet.
Minna Tervo,
Digiterveys.fi
Gymn.o.idr.dr, idrottsfysiolog